När vi bestämde oss i slutet av 2005 för att skaffa en hund, hade vi inga
som helst tankar kring varken viltspår, utställning eller avel. Det var mest för
sällskap och dels för jakt som vi skaffade en tax, som blev då Bamse. Men när vi
provade på detta med utställning, förstod vi ganska snabbt att vi ägde en mycket
speciell hane som är en väldigt fin representant för sin ras. Det är jättekul nu
när våra superfina hanar får lämna små söta valpar efter sig, men det är ett
stort ansvar att bidra till rasens nästkommande och framtida generationer, och
detta tar vi på högsta allvar.
"Svenska Taxklubben verkar för att väcka intresse för och främja avel av
mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört utmärkta taxar".
-
Svenska Taxklubbens Avelspolicy
Vi tycker det är viktigt att följa SKKs och Taxklubbens avelsrekommendationer
och strategier. Avel skall t.ex. ske i första hand på meriterade djur. Hundar
skall inte användas för tidigt eller för mycket i avel - för långhåriga
dvärghanar är rekommendationen max 10 st. kullar och för långhåriga
normalstorhanar max 5 st. kullar. Avelsdebut skall vara vid lägst 2½-års, helst
3-års ålder. Inavelsgraden skall vara så lågt som möjligt och max 2,5% (helst
2,0% eller lägre). En tik bör endast ha en kull med samma hane. (Se Rasspecifik Avelsstrategi
Tax för fler rekommendationer.)
Taxen är en brukshund, och vi tycker det är viktigt att de som används i avel
är så nära rasstandarden som möjligt med både jaktintresse, en fin exteriör och
trevlig temperament. Det allra viktigaste för oss är att våra hanar skall lämna
efter sig friska och sunda valpar som kommer sedan till kärleksfulla hem där de
mår bra. Då är kvaliteten på tiken och uppfödaren av största vikt. Innan vi
bestämmer oss för en parning, kollar vi noga hur det ser ut i tikens stamtavla
och hur det har gått för henne på utställning och på jakt- och/eller spårprov;
hon skall vara minst dubbelchampion, både exteriört och i något jaktgren.
Vi kollar även hur det har gått för hennes ev. tidigare avkommor. Hon skall ha
en härlig temperament, eftersom detta starkt påverkar valparnas utveckling. Det
är också väldigt viktigt för oss att vi känner ett förtroende för den blivande
uppfödaren, att hon/han har liknande värderingar som oss och förstår vårt
önskemål om att få följa valparnas utveckling. Även om det är inget absolut
krav, hoppas vi på valpar som kommer så småningom själva till utställning
och jaktprov med lyckad resultat. Det vore jättekul för våra hanar att kunna
tävla i avelsgrupper eller t.o.m. vinna något avelspris i framtiden.
Ryggröntgen eller ej?
På grund av sin speciella anatomi - långa
ryggar och korta ben alltså - är diskbråck det största hälsoproblemet bland
taxar - mellan 12 och 17% drabbas av sjukdomen. Om våra egna hanar skall
ryggröntgas eller ej inför avel, är husse och matte tyvärr inte överens. Även om
våra grannländer kräver eller rekommenderar det, finns det inget beslut ännu i
Sverige om att taxar skall ryggröntgas. Men en sak är säker - endast friska
hundar skall användas i avel, och ägare till hundar som har eller haft diskbråck
skall rapportera detta på särskild blankett till Taxklubben.
Avelslänkar: